Kan man ha tillväxt i en grön ekonomi?

Är frågan egentligen intressant? Är tillväxt vad vi svenskar vill ha och behöver?

Tillväxt gör ekonomi enkelt, eller som en företagsledare uttryckte det: "Ökande inkomster löser alla kända [ekonomiska] problem."

Tillväxt gör så att vi alla kan få större kak-bit, eftersom kakan är större. Tillväxt har historiskt sett varit mycket betydelsefullt för att förbättra livskvaliteten, och den är fortfarande nödvändig i de fattigare delarna av världen.

Men i vårt rika land, är ekonomi verkligen den enda aspekten som har betydelse för oss och vårt välbefinnande?

Tillväxt mäts i pengar, som summan av allt som köps (eller säljs) för pengar.

Vad är pengar? Enklast är att se pengar som ett mått på arbete, vi tar emot pengar som betalning för vårt arbete, med förhoppningen att vi kommer att kunna byta pengarna mot frukterna av någon annans arbete när vi har behov av det. Onekligen mycket praktiskt.

Alltså är det trivialt att skapa tillväxt. Istället för att du och jag städar våra egna hem, kan vi ju städa hos varandra mot betalning, så har vi skapat tillväxt. Har vi då skapat något av värde? Vilka tjänster skall vi sälja härnäst?

Ett annat enkelt sätt att skapa tillväxt är helt enkelt att arbeta mera. Men vem vill det?

Vi kan ju se till så att någon utomlands jobbar nästan gratis åt oss och sedan kan vi sälja frukterna av deras arbete dyrt? För syns skull förädlar vi varan lite. Är det rättvist? Hur länge håller det?

Vi kanske kan arbeta effektivare istället? Men allt som produceras måste konsumeras. Mera läsk och chips, bli smällfet. Toppen, det blir ännu mer konsumtion av diverse mediciner och kirurgiska ingrepp, massor av tillväxt. Nja, men större TV, ny dator och mobiltelefon, nya skor? Jodå, med effektiv återvinning kan vi säkert snurra på bra länge. Och effektivitets- och konsumtionshetsen ger ju ytterligare tillväxt i form av behandlingar och läkemedel för alla stress-relaterade symtom.

Blir vi lyckligare av all denna tillväxt?

Kapitalismens fader, Adam Smith, uppskattade att ekonomisk tillväxt skulle fungera i ungefär 200 år. Det är där vi är nu, lite drygt. Jag tror han hade rätt. Även om vi kan skapa tillväxt, är det inte längre särskilt meningsfullt. Meningen med tillväxten var ju att förbättra livskvaliteten i samhället och det verkar för mig som att fortsatt tillväxt är antingen meningslös eller försämrar livskvaliteten.

På www.gapminder.org finns mycket intressant statistik att leka med. Bland annat kan man se att livslängden ökar med BNP, men bara till en viss gräns. Se www.bit.ly/dEplJ0

Man kan också se att rikare länder spenderar mer pengar på sjukvård, ganska linjärt, se www.bit.ly/hA9xYw

Betyder det att människor i rikare länder är sjukare? Kanske. Värt att fundera på.

Bra förebild?

På språkrörskandidat-utfrågningen i Stockholm fick jag frågan om jag tyckte jag var en bra förebild, miljömässigt.

Jag räckte med tvekan upp handen.

Jag gör inte allting på bästa sätt, men jag har miljön i åtanke hela tiden. Tror det är en mer tillgänglig förebild än perfektion.

En annan intressant sak är att många miljömässigt bra saker gör jag inte enbart för miljöns skull, inte ens i huvudsak för miljöns skull, men det verkar bara gå ihop så bra.

Jag tror att det är en viktig observation, att leva mer naturligt är bra för mig, personligen.

Vegetarian blev jag först av spirituella skäl, hade buddhistiska dragningar på den tiden. Ett par gånger om året krävde kroppen blod, så det blev en råbiff (helt rå). Men jag mådde bättre, var piggare. Fick backa lite när jag mötte min första fru, och sedan ännu mer när jag flyttade till Luleå. Men jag känner min kropp och äter bara kött ett par gånger i veckan, och då bara lite. Detta av hälsoskäl. Vill dock att djuret jag äter skall ha levt väl, kanske helst vilt. Är numera mest lagd åt indian-spiritualitet och försöker skänka djuret en tacksamhetens tanke.

Jag började ta tåget från Luleå till Stockholm av miljöskäl, men upptäckte snabbt att det passade mig bättre med en lugn kväll och vakna klockan sju i Stockholm, hellre än att stiga upp klockan fyra på morgonen i Luleå för att flyga. Upptäckte också att det går "fortare" med tåg från Luleå än med flyg ibland. För att vara i Kalifornien på måndag morgon måste man lämna Luleå redan på fredag kväll om man flyger, men kan åka på lördag eftermiddag om man tar tåget!

Har kört med lågenergilampor i många år. Det måste jag väl ändå ha gått plus i kassan på?

Jag har ingen bil, nu när jag bor i kollektivtrafiktäta Stockholm. Främst för att det är så praktiskt att slippa ha en och så skönt att kunna slappna av och tömma skallen istället för att behöva köra. Minns en dialog med brorsan när vi båda bodde hemma: han tyckte han vann 20 minuter mot mig på att ta bilen, jag tyckte att jag vann 30 minuter mot honom genom att ta bussen, eftersom jag kunde läsa istället för att köra. Jag pluggade matematik på den tiden och allt pluggande blev faktiskt på bussen. Nuförtiden är kollektivtrafikfärden till dagis en härlig samvaro och ett kul samtal med min dotter, och färden vidare till jobbet kanske den enda stund på dagen jag har helt för mig själv. Miljön vinner, men jag vinner mycket mer, och då har jag inte ens nämnt den ekonomiska aspekten!

Har företrädesvis köpt ekologisk mat sedan 90-talet, utom när jag inte haft råd eller det inte funnits. Dyrare, visst, men jag tycker det smakar bättre och att jag mår bättre. Största skillnaden: lukta (och smaka) på skalet av en ekologisk apelsin, jämför med kemikalievarianten.

Min fru är väldigt känslig för parabener. De finns i de flesta tvålar, kosmetika och sånt. De är "låtsas-östrogen" och kan ställa till med allt möjligt ofog, framförallt i kvinnokroppar. Det vill jag då rakt inte utsätta henne eller mina tre döttrar för. Bonus: att undvika parabener är bra för djur också.

Vi människor är del av naturen. Det som är bra för oss är bra för miljön och tvärtom.

Kandidat till miljöpartiets manlige språkrör

Jobbet är ledigt, tiden och utmaningen känns rätt, nu får medlemmarna avgöra om jag är rätt person.

Jag är bra på att "tänka utanför lådan" för att lösa svåra problem. Tror det finns en del sådana framför oss.

Jag har också hittills haft turen att mina medarbetare har "vuxit" i de projekt jag drivit och därmed skapat resultat som varit bättre än förväntat. Det kanske beror på någon ledaregenskap jag har.

Ideologiskt år jag helt odogmatisk, anser att alla skall tänka själv. Politiskt har det resulterat i att jag varje valår ifrågasatt allt och ändå kommit fram till att det inte funnits något alternativ till miljöpartiet.

Skattedemokrati

Man borde få ange på skattsedeln hur man vill att skattepengarna skall användas.

Släpp människorna fria

När jag tänker över sätt att lösa olika problem, inser jag att det finns en röd tråd: man måste ge människor möjlighet att följa sin innersta övertygelse.

Så fort en politisk lösning på ett problem börjar innebära att man inskränker den möjligheten, då har man ingen hållbar lösning.

Just därför är det också viktigt att reglera obalanser i maktförhållanden. Så fort någon kan inskränka på en annan människas möjlighet att styra över sitt eget liv, blir det fel.

Kan vi styra våra egna liv blir det lättare att respektera oss själva, andra människor och sist, men definitivt inte minst, vår miljö, natur, jord.

Befria bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden är urspårad, åtminstone i Stockholm. För mig tyder det på att den inte är fri, utan obalanserad.

Uppenbarligen finns det en större kraft hos de intressen som vill driva priset uppåt än de krafter som vill driva priset nedåt.

Mäklarna har möjligen det största intresset av att driva priserna uppåt. Säljarna är lurade, de är nämligen oftast också köpare, alltså tjänar säljarna i allmänhet inte på uppåtgående priser. Däremot tjänar en säljare på att få mer än "marknadsvärdet", men det är svårt. Bankerna tjänar förmodligen också på en uppåtgående marknad, eftersom det säkrar deras tidigare beviljade lån och ger dem mer möjligheter att placera mer pengar i en säker marknad (och när marknaden kraschar får de ju gratis pengar av staten).

Köparna däremot är hårt pressade, många av dem har behov av en bostad. Punkt.

En möjlig lösning kunde vara att införa en rättvis auktion (budgivning). Det är matematiskt bevisat att en auktion blir rättvis och rätt pris uppnås om alla budgivare lägger ett hemligt bud, sitt stoppbud, och den högsta budgivaren får köpa, men betalar det näst högsta budet.

Säljaren skulle också lägga ett (möjligen hemligt) bud, "accept"-priset.

Bud borde antagligen också vara tvingande, liksom utbjudandet till försäljning (förutsatt uppnått accept-pris). Många länder har tvingande bud, t.ex. Norge, de förvånas storligen över våra underligheter.

Vad politik borde handla om

Politik borde handla om att skapa ett samhälle som det är bättre att leva i. Det verkar ha gått i stå sedan 80-talet och backar med fart. De stora partierna har fastnat i 1800- och 1900-talets "lösningar".

Det finns socialvetenskaplig forskning som visar hur man skapar större lycka, den måste beaktas!