onsdag 16 februari 2011

Bra förebild?

På språkrörskandidat-utfrågningen i Stockholm fick jag frågan om jag tyckte jag var en bra förebild, miljömässigt.

Jag räckte med tvekan upp handen.

Jag gör inte allting på bästa sätt, men jag har miljön i åtanke hela tiden. Tror det är en mer tillgänglig förebild än perfektion.

En annan intressant sak är att många miljömässigt bra saker gör jag inte enbart för miljöns skull, inte ens i huvudsak för miljöns skull, men det verkar bara gå ihop så bra.

Jag tror att det är en viktig observation, att leva mer naturligt är bra för mig, personligen.

Vegetarian blev jag först av spirituella skäl, hade buddhistiska dragningar på den tiden. Ett par gånger om året krävde kroppen blod, så det blev en råbiff (helt rå). Men jag mådde bättre, var piggare. Fick backa lite när jag mötte min första fru, och sedan ännu mer när jag flyttade till Luleå. Men jag känner min kropp och äter bara kött ett par gånger i veckan, och då bara lite. Detta av hälsoskäl. Vill dock att djuret jag äter skall ha levt väl, kanske helst vilt. Är numera mest lagd åt indian-spiritualitet och försöker skänka djuret en tacksamhetens tanke.

Jag började ta tåget från Luleå till Stockholm av miljöskäl, men upptäckte snabbt att det passade mig bättre med en lugn kväll och vakna klockan sju i Stockholm, hellre än att stiga upp klockan fyra på morgonen i Luleå för att flyga. Upptäckte också att det går "fortare" med tåg från Luleå än med flyg ibland. För att vara i Kalifornien på måndag morgon måste man lämna Luleå redan på fredag kväll om man flyger, men kan åka på lördag eftermiddag om man tar tåget!

Har kört med lågenergilampor i många år. Det måste jag väl ändå ha gått plus i kassan på?

Jag har ingen bil, nu när jag bor i kollektivtrafiktäta Stockholm. Främst för att det är så praktiskt att slippa ha en och så skönt att kunna slappna av och tömma skallen istället för att behöva köra. Minns en dialog med brorsan när vi båda bodde hemma: han tyckte han vann 20 minuter mot mig på att ta bilen, jag tyckte att jag vann 30 minuter mot honom genom att ta bussen, eftersom jag kunde läsa istället för att köra. Jag pluggade matematik på den tiden och allt pluggande blev faktiskt på bussen. Nuförtiden är kollektivtrafikfärden till dagis en härlig samvaro och ett kul samtal med min dotter, och färden vidare till jobbet kanske den enda stund på dagen jag har helt för mig själv. Miljön vinner, men jag vinner mycket mer, och då har jag inte ens nämnt den ekonomiska aspekten!

Har företrädesvis köpt ekologisk mat sedan 90-talet, utom när jag inte haft råd eller det inte funnits. Dyrare, visst, men jag tycker det smakar bättre och att jag mår bättre. Största skillnaden: lukta (och smaka) på skalet av en ekologisk apelsin, jämför med kemikalievarianten.

Min fru är väldigt känslig för parabener. De finns i de flesta tvålar, kosmetika och sånt. De är "låtsas-östrogen" och kan ställa till med allt möjligt ofog, framförallt i kvinnokroppar. Det vill jag då rakt inte utsätta henne eller mina tre döttrar för. Bonus: att undvika parabener är bra för djur också.

Vi människor är del av naturen. Det som är bra för oss är bra för miljön och tvärtom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar